Samfällighetsföreningen
En samfällighetsförening är speciell på två vis:
1. Medlemmarna är tvångsanslutna
2. Föreningen har utdebiteringsrätt.
Om man ogillar besluten i en vanlig förening, är det ju bara att låta bli att betala årsavgiften, så stryks man ur rullorna. Gör man likadant i en samfällighetsförening, så får man ett brev från kronofogden. (Så långt går det förstås sällan, eftersom en samfällighetsförening bara bildas då det finns en grupp av fastigheter, som har gemensamma angelägenheter att sköta, för att vardagen ska fungera.)
Eftersom en samfällighetsförening förfogar över dessa starka tvångsmedel, har lagstiftarna valt att hårt styra dess verksamhet. Och den medlem, som anser att stämman brutit mot förrättningen eller stadgarna, kan gå till mark- och miljödomstolen och få beslutet upphävt.
Av förrättningen då lantmäteriet bildade föreningens gemensamhetsanläggningar framgår vilket ändamål de bildats för, vilket område de omfattar, hur marken ska användas och utformas, vilka fastigheter som ska delta och hur stor andel var och en ska betala.
Av stadgarna framgår hur föreningen ska arbeta,. Ett av stadgarnas viktigaste syften är att förhindra kupper vid stämman. Därför måste alla ärenden som ska beslutas på stämman skickas ut till medlemmarna tre veckor i förväg. Alla får därmed möjlighet att kolla upp alternativ, jämföra priser, fundera på motförslag och diskutera med andra medlemmar innan besluten fattas. Och den som inte har möjlighet att närvara, kan bedöma om det finns behov av att skicka en ersättare med fullmakt. Även om det är en majoritet av medlemmarna, som på stämman röstar för ett beslut, så skulle ju beslutet ha kunnat bli annorlunda ifall man fått höra den frånvarandes argument.....
Granebo samfällighetsförening sköter om två gemensamhetsanläggningar (fastighetsplanekartan visar deras utsträckning):
· Gemensamhetsanläggning 1 omfattar bil- och gångvägar samt grönområdena vid norra viken och bakom Hellgrens tomt. I den deltar alla fastigheter i Granebo.
· Gemensamhetsanläggning 2 omfattar bad- och båtplats med förråd. Den bedömde lantmäteriet att fastigheter med egen strandtomt inte hade behov av att vara med i. Ljungstedts valde dock frivilligt att ansluta två av sina tre tomter (Granebostugan och Lagårn).
I gemensamhetsanläggning 1 finns bestämmelser om att investeringar ska betalas lika av alla, medan drift betalas med olika andelar av permanent- respektive fritidsboende. Det, tillsammans med att alla inte är med i gemensamhetsanläggning 2, leder till att föreningen måste hålla isär sin ekonomi i olika fonder. Alla pengar sitter ändå på samma konto, och det går att låna pengar mellan fonderna ifall vi tillfälligtvis har stora utgifter inom en fond och pengar över i en annan. Men om det mer stadigvarande är så att en fond går med underskott, så bör det förstås korrigeras genom högre årsavgift i denna fond.
Stadgarna anger att avgifter måste tas ut för vissa fonder. Därutöver har vi själva genom stämmobeslut infört arbetspeng samt särskild avgift för båtplats vid bryggan.
Vill du läsa mer om vad som gäller för samfällighetsföreningar?
Tommy Österbergs bok ”Samfälligheter: handbok för samfällighetsföreningar” finns på Stadsbiblioteket, hylla Oea
eller läs på Lantmäteriets hemsida http://www.lantmateriet.se/sv/Fastigheter/samfalligheter/om-samfallighetsforeningar/
Även lagen om förvaltning av samfälligheter finns på nätet: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-19731150-om-forvaltning_sfs-1973-1150/?bet=1973:1150